EN GRUNDKURS I ISLAM
©Publicerad av Kultur Muslimska Biblioteket i Malmö
Översatt till Svenska från engelska Arif Govani & Tobais Alme`n
LEKTION 1
1.1 ISLAM
1.2 GOD:(ALLAH)
1.3 ISLAM och PROFETERNA
1.4 ISLAM och de UPPENBARADE BÖCKERNA
1.5 MOHAMMAD ISLAMS PROFET
1.6 KALIMAH (Trons formel)
Frågor på lektion 1
LEKTION 2
2.1 USOOL (=Rötter)
2.2 TAWHEED (Guds Enhet)
2.3 ADL (Guds Rättvisa)
2.4 NUBUWWAT (Profetskap)
2.5 IMAMAT (Ledarskap eller Vägledning efter Profeten)
2.6 QIYAMAT (Domedagen)
Frågor på lektion 2
Lektion 1
1.1 ISLAM
Islam är en religion. Dess följare kallas Muslimer. Islam betyder underkastelse till EN GUD. Dess lära är i stora drag baserad på följande principer:
(a)
Det grundläggande måste satisfiera orsaken och intellektet hos människan.
Islam betonar att trons principiella lära måste förstås av ens egna resonemang före accepterandet.
Likaledes lär Islam att alla värderingar är rationella.
(b)
Utvecklingen av den mänskliga kroppen, sinnet och själen som helhet.
Islams läror betonar inte direkt spiritualism d.v.s. att ignorera kroppen och sinnet.
Ej heller fäster den någon överdriven vikt vid fysiska eller intellektuella framsteg.
(c)
Människans värdighet.
Islam säger att Gud skapade allt som fines på denna Jord och i Himlen för människan. Människan sitter högt över allt. Därför dyrkar människan inget annat än en Gud.
Att dyrka eller underkasta sig inför himlakropparna, bilderna eller statyer, djuren eller människorna är att degradera människan. Bland män lär Islam jämlikhet, rättfärdighet och broderskap. Ingen diskriminering baserad på kast, färg eller troslära kan tolereras. Den mest ärbara bland männen är den som lyder och dyrkar Gud mest. Islam binder sina följare genom ett trosband, och uppmanar dem att behandla alla människor som bröder och systrar, samt att inbjuda dem alla kärleksfullt till det värdiga livet inom Islam.
(d)
En komplett livskod.
Islam betänker alla aspekter om människans existens på Jorden, och vägleder människan genom alla hennes behov. Den vägleder henne i hennes familjeliv, sociala antaganden, finansiella kontrakt och moraliska eller etiska uppföranden. Islam är människans hjälpfulla omtänksamma vägledare och kompanjon från vaggan till graven.
(e)
Överensstämmelse med människans natur.
Islam tar hänsyn till framhållandet av människans natur och instinkter. Den förvisar t.ex. inte munterhet, njutningskänsla och glädje. Den sätter regler för det och reglerar det. Islam vägleder människan att respektera hennes naturliga instinkter samt att använda den lagenligt och förståndigt.
(f)
Människans ansvar för hennes handlingar och gärningar.
Islam överlämnar inte ansvaret för människans behov till Gud. Den säger att alla onda gärningar, tyranni, olater och vidrighet är människans egna gärningar. De är inte på något sätt en manifestation av Guds Vilja. Sålunda tillåter Islam de förtryckta att höja ett proteströst mot översittare och förtryckarna. Islam sveper inte in den förtrycktes proteströst genom att tala om för dem att vad som än har befallt dem var förutbestämt eller att människan är hjälplös mot vad som bestämts.
1.2 GUD: (ALLAH)
Det riktiga namnet som Islam använder för Gud är "Allah", som betyder: "En som förtjänar att bli älskad" och "Till vilken alla söker sin tillflykt". Detta ord "Allah" är unikt. Det har ingen plural eller feminin form. Alltså reflekterar detta namn ljus på faktumet att Allah är En och endast En; Han har varken någon partner eller jämlike. Det är ibland oriktigt att översätta det till Gud eftersom "Gud" kan förändras till "Guds" eller "Gudinnan. Det finns också många andra namn på Allah som Rahman, Rahim (Barmhärtig), Karim (Generös), Malik (Kung), Aziz (Kraftfull) osv..Dessa namn betecknar Allahs attribut. "Allah" är det Rätta Namnet på En och endast En Gud.
1.3 ISLAM och PROFETERNA
Gud är vis, barmhärtig, välvillig och nådig. För att hindra människan från att begå synder och andra skadliga förströelser orsakade av passioner, känslor, låga begär och själviskhet sände han profeter till mänskligheten för att stödja rena orsaken. Profeterna var inte gudar; de var Guds budbärare. De kom för att vägleda och varna; och för att leda folket till den rätta vägen. Detta var en nådehandling av Gud. Mänskligheten drog tacksamt fördel av profeterna. Profeterna medtog det gudomliga budskapet för att försäkra rättvisa, säkerhet och framsteg i det mänskliga samhället. De ledde människan mot perfektion och således närmare Gud.
Profeterna var dygdens män. Varje profet var. under sin tid, den mest perfekta personen, fri från all ondska och synd. Islam hävdar att profeterna var syndfria. Deras liv var rena och oklanderliga. De trade kännedom om Guds budskap och utövade det själva innan de delade med sig av sin kunskap. Sålunda ett föredöme till deras nation/stam. För att skilja en sann profet från en bedragare eller en falsk, välsignade Gud dem med tydliga tecken och mirakel.
Islam hävdar att Profetskapet har varit en kontinuerlig process med början från Adam, den förste mannen av denna mänskliga generation, upp till Muhammed (fvmh), den siste av profeterna. Budskapet om En Gud och total underkastelse till Honom har varit konstant.
Muhammed (fvmh) är Islams profet. Han hävdade sig aldrig som en Gud eller en del av gudomligheten. Han sade att han var Guds slav och budbärare. Likaledes lärde han ut att alla profeter före honom var Guds slavar och Hans budbärare. Ingen av dem hävdade sig vara Gud, en del av gudomligheten eller ett förkroppsligande av gud.
Muhammed (fvmh) uppmanade Muslimerna att tro på profeterna före honom. Allt som allt sändes 124 000 profeter från Gud. Många av dem var samtidiga sända till en eller flera byar, en del till familjer eller t.o.m. en person. Andra sändes till större områden eller till en hel stam. Muhammed (fvmh) sändes till hela mänskligheten, upp till världens slut. Bland dem som föregick honom var Adam, Noak, Abraham, Lut, Ismael, Isak, Jakob, Josef, Moses, Aron, David, Jona, Johannes och Jesus. Muhammed (fvmh) sade att de var profeter; framstående,- dygdens- och ofelbarhetens män. Inom arabiskan kallas de: Adam, Nuh, Ibrahim, Lut, Ismael, Ishaq, Yakub, Yusuf, Musa, Haroon, Dawood,Yunus, Yahya och Isa. Islam lär ut att profeterna motto" en uppenbarelse från Gud.Några av dem fick böckerna och lagarna. Muslimerna måste tro att alla himmelska böcker, liksom lagarna, var sanna.
En profet fick lagarna som var anpassade till hans särskilda tid. De efterföljande profeterna antingen bekräftade de förut fattade lagarna, förbättrade eller om nödvändigt t.o.m. upphävde dem, efter en uppenbarelse av Gud. De efterföljande lagarna var alltid mer utarbetade och allsidiga, överensstämmande med tidens förändringar och tillstånd. Muhammed (fvmh) kom med den sista uppsättningen lager som upphävde de tidigare.
Islam har lager för alla tider och för alla möjliga situationer. Med varje förändring är Islam kapabel att, inte bara känna igen den, utan också att förse med en tillämplig lag. Den vägleder människan för alltid. Muhammed (fvmh) är den siste, av Gud sände, profeten.
1.4 ISLAM och de UPPENBARADE BÖCKERNA
Koranen är Islams heliga bak. Dess innehåll är ärkeägeln Gabriels uppenbarelse från Gud till Muhammed (fvmh), Islams Profet. Den är därför en bok av skriven uppenbarelse. När en del av Koranen uppenbarades samlade Profeten några av sina kompanjoner och dikterade den, samtidigt indikerande den exakta positionen av de nya verserna bland de förut mottagna. Sedan bad han skribenterna att återuppläsa vad han hade dikterat så att han kunde korrigera eventuella brister.
Samtidigt rekommenderade Muhammed (fvmh) de trogna att lära sig Koranen utantill. En del av dem lärde sig bara delar för användning under böner. Andra lärde sig hela Koranen utantill och spred den utomlands. Denna metod att både bevara texten skriftligt och muntligt pekade på extremt stort värde. Uppenbarelsen av Koranen utvidgade under en period av mer än tjugo år av Profetens liv med början med de första verserna när han var fyrtio, för att sedan fortsätta efter ett tre års uppehåll under ytterligare 20 år d.v.s. tills han, vid 63 års ålder, dog 632 e.Kr. Koranen har en unik plats bland uppenbarelseböckerna och skrifterna. Den har överlämnats till oss i samma form som den uppenbarades till Muhammed (fvmh). Det har inte skett några ändringar eller tillägg till Koranen.
Koranens skrifter är inte tvådelade. Extremt olikartade material användes för den första nedskrivningen av Koranen: pergament, läder, trätavlor, kamelers skulderblad, mjuk sten för inskriptioner etc. Efter Profetens död skrevs en slutlig kopia ned efter rådgörande med skribenterna och de som memorerat boken. Således erhölls en extremt trovärdig kopia av boken. Naturen är Koranens ämne och mänskligheten är en integrerad del av naturen. Den inbjuder människan till den rätta vägen och väcker instinktiv kunskap och gudomliga lärdomar inom henne. Den talar om människans ursprung, jordens-, himlens-, universums- och civilisationens historia struktur. Den återkallar troendet och skötseln av olika nationer.
Meningen är inte bara att ge lektioner i sociala- och naturella vetenskaper, utan också att forsla kunskap om den ultimata verkligheten till människan, att få henne förstå resultaten som följer hennes gärningar, om dessa gärningar kommer i konflikt med principerna som grundar skapelsens verklighet. Sålunda är Koranen litterärt omfattande och instruktionsrik. Koranen talar förhärligande om alla profeter som föregick Muhammed (fvmh) och stöder tron på alla böcker och skrifter som står i Koranen:
Tawrat:Uppenbarad för Moses (Musa)
Injeel: Uppenbarad för Jesus (Isa)
Zabur: Psalmerna uppenbarade för David (Dawood)
Suhuf: (sidor eller skrifter) uppenbarade för Abraham och de andra.
1.5 MUHAMMED (S), ISLAMS PROFET
Muhammed (fvmh) föddes i Mecca år 570 e.Kr. Han var Abdullahs och Aminahs ende son. Hans var ca fyra månader när han förlorade sin far och sex år då han förlorade sin moder. Han blev då omhändertagen av sin farfar Abdul Muttalib. När Muhammed (fvmh) var åtta år gammal dog hans farfar och förmyndarskapet övertogs av hans farbror, Abu Talib.
Abu Talib och hans fru Fatima bint Asad älskade Muhammed (S) mer än sina egna barn, som Muhammed (fvmh) senare uttryckte sig:``Fatima bint Asad var min "mor" som lät sina barn vänta medan hon matade mig; lät sina barn frysa medan hon gav mig varma kläder". Sålunda var han trots sina närmaste dödsfall alltid omgiven av tillgivenhet och godhet.
Han följde med sin farbror på karavanresor till Syrien och arbetade senare som försäljningsagent för många handelsmän som själva var
oförmögna att resa. På grund av sin trovärdighet och pålitlighet blev han snart allmänt känd som As-Sadiq och Al-Amin. En av de rika handelsmännen från Mecca var en nobel änka, Khadija bint Khowailid, som blev imponerad av Muhammeds (fvmh) kompetens och integritet och anställde honom för att frakta hennes gods till Syrien. Han slutförde expeditionen framgångsrikt med mer vinst än väntat. Två månader efter hans återkomst till Mecca gifte han sig med Khadija. Han var 25 år och Khadija var 40.
Vid en ålder av 38 slogs han av ett behov av ensambet vilket drog honom från den jäktiga staden ut till bergen och ödelandet som omgiver Mecca. Mount Hira var hans favorit plats dit han drog sig tillbaka under dagar och veckor till meditation och minne av Allah. Ingen tilläts komma dit utom Khadija och Ali, hans kusin. Väntandes period började lida mot sitt slut. Hans fyrtioåriga liv förde med sig en varierande erfarenhet som, enligt världens synsätt, utvecklade sinnes-och omdömes mognad inom honom. Hans hjärta var fyllt med djupt medlidande för mänskligheten och en pressande längtan att utrota all felaktig tro, social ondska, grymhet och orättfärdighet.
Tiden var kommen när han skulle tillåtas att förkunna sitt profetskap; och en dag när han var i Hiras grotta kom ängeln Gabriel (Jibraeel) och medförde följande meddelande från Allah:
``Läs! I din Herres och Frälsares namn som skapade; Skapade människan av blott en klump koagulerat blod; Läs: Och din Herre är givmild, Han som lärde ut om pennans användning, Lärde människan det hon inte visste."
Flödet av det gudomliga budskapet, som fortsatte under de följande 23 åren, hade börjat och Profeten hade återuppstått för att hävda Guds Enighet, Mänsklighetens Enighet, för att demolera uppbyggnaden av vidskepligheten, okunnighet och otrohet; för att upprätta ett nobelt livsbegrepp och för att leda mänskligheten till ett liv i tro och evig lycka.
Islam startades som ett tyst budskap. De första att acceptera hans budskap var hans närmaste. Kahdija var den förste bland damerna; Ali, Abu Talibs son, var den förste bland männen. Budskapet spreds långsamt och under de första trade han endast 30 troende. Efter tre ar kom ett budskap från Allah: "Och varna dina närmaste klaner. "
Denna uppenbarelse inledde ett bredare tillkännagivande av Islam. Sedan kom kommenderingarna ett efter ett:
"O. du insvept i din mantel, res dig och varna, och rena din dräkt, och fly från avsky, och visa ingen åtrå efter popularitet eller vinst,och vänta tålmodigt på din Herre. "
Metoden att utföra detta var:
"Anslut till din Herres väg med visdom och fäckfri uppmaning; och resonera med dem på det bästa sättet. "
Medan Islam börjades spridas reagerade folket, som huvudsakligen var från den kraftfulla Quraish-stammen, våldsamt. Profeten var inte tillåten att ha andakt i Kaba, den store andakts platsen i Mecca. Törntaggar ströddes i hans väg, smuts och fort kastades på honom medan han bad och gatpojkar sporrades att följa honom, hånfullt skrikande och klappande.
Som ett sista försök närmade de sig Muhammed (fvmh) personligen. De sade till honom:
``Om dina ambitioner är an bli rik, kommer vi att samla ihop så mycket rikedom du åtrår; och om du strävar efter makt och ära) dr vi beredda att acceptera dig som en kung och överherre och om du har tycke för skonhet, kommer du att få den vackraste mön i landet.``
Muhammeds (fvmh) svar var kort och klart:
"Jag vill varken ha rikedom eller makt och skonhet. Jag har fått i uppdrag av Allah att varna mänskligheten, jag vidarebefordra Hans budskap till er. Om ni accepterar kommer ni att ha faciliteter i det här och livet härefter, och om ni nekar, sannerligen, kommer Allah att bestämma sig för antingen mig eller dig. "
De bittra förföljelserna av hans anhängare fortsatte. Slutligen beordrade Profeten ett åttiotal att ta sin tillflykt till de kristna landet Abessinien. De leddes av Ja'far, son till Abu Talib, känd som Djatfar-e-Tayar. Quraish sände en deputation med Amr bin Aas, där de krävde en utlämning av emigranterna. Kungen av Abessinien, Negus, bad Dja'far-e-Tayar att förklara situationen. Talet som framfördes av honom i kung Negus hov summerar Profet Muhammeds (fvmh) budskap briljant. Han sade:
"O konung, vi sjönk ner i djupet av okunnighet och barbariskhet; vi avgudade idoler, vi levde okyskt; vi åt döda djur, och vi talade avskyvärt; vi ignorerade varje mänsklig känsla, artighets och grannskapsplikten; Vi kände inte till någon lag förutom styrkan.
Vid den tidpunkten reste Allah en man bland oss, vars födsel, trovärdighet, ärlighet och renhet vi kände till; han kallade oss till Guds enhet och lärde oss att inte associera någonting med honom; han förbjöd oss att dyrka idoler och uppmanade oss att tala sanning, att vara trovärdiga, att vara förlåtande och att ta hänsyn till grannarnas rättigheter; han förbjöd oss att tala ont om kvinnor eller att äta av de föräldralösas tillgångar; han beordrade oss att fly från synder och avstå från det onda; att utföra böner, ge allmosor och att observera fastan.
Vi har trott på honom, vi har accepterat hans lära och befallningar att dyrka Allah samt att inte associera något med honom. På grund av detta har vårt folk rest sig mot oss, har förföljt oss för att avstå från att dyrka Gud och återgå till dyrkan av sten- och trä-idoler och andra avskyvärdheter."
Kung Negus erbjöd Muslimerna sitt skydd och tillät dem bo i landet så länge de ville. Sålunda gav Afrika det första skyddet till förföljda Muslimer.
Här i Mecca fortsatte grymheten. Quraish beslöt att bojkotta Banu-Hashin (stammen som Muhammed (fvmh) tillhörde), Muhammeds (fvmh) familj.
Tre år av grymt lidande passerade innan bojkotten mjuknade. Som ett resultat av lidandet dog både Abu Talib och Kadija. Quraish hade nu fria händer att åta sig Muhammed (fvmh), för att Abu Talib var död. De bestämde sig för att döda honom. Muhammed (fvmh) beslöt sig att lämna Mecca för Medina, cirka 450 km från Mecca. Denna epok i Islams historia markerar början av en Muslims Era, kallad Hijdra.
Folket i Mecca lät inte Muhammed (fvmh) vara ifred i Medina heller, de utkämpade krig efter krig mot honom. Efter sex år av ständig ängsla slöt han ett fredsfördrag med Mecca-borna. Men de bröt fördraget redan efter två år. Utan annat alternativ, marscherade Muhammed (fvmh) in i Mecca utan blodsutgjutelse. Mecca-borna förväntade sig en svår vedergällning från Profeten. De blev dock överraskade när de hörde de minnesvärda orden: "Det finns ingen tillrättavisning mot er. Må Allah förlåta er, för Han är Förlåtande och Älskande. Gå, ni är alla fria."
Resultatet av denna storsinthet och detta medlidande var att de extremt stock-konservativa som obevekligen opponerat sig mot Profeten och vägrat lyssna på Islams budskap sammanslog sig med hans folkmassa och accepterade Islam. Muhammed (fvmh) levde i Medina under elva år. Dessa år är kända som Hidjra-dren enligt Muslimska Kalendern som är baserad på månen. I tionde Hidjra utförde Profeten sin sista pilgrimsfärd. Tre månader senare, i början av det elfte Hidjra, dog han, efter en kort tids sjukdom, i Medina vid en ålder av 63 år.
Detta var en väldigt kort skiss över Profetens liv sand "som ett vittne och medförare av glade nyheter, som en varnare och stämningsman till Allah genom Hans tillåtelse och en lampa som Ser ljus" samt all tjäna "som en barmhärtighet och välsignelse till mänskligheten".
1.6 KALIMAH (Trons former)
En Muslim bekänner sin tro i denna Kalimah:
La llaha Illa-Allah
(Det finns ingen Gud utom Allah.)
Muhammadun Rasoolullah
(Muhammed (fvmh) är Guds budbärare.)
Det här är den former man måste avkunna när man accepterar Islam. Den måste accepteras villigt. Ingen styrka eller tvång kommer att göra en person till Muslim.
Den mer ingående effekten av trons former kommer att förklaras i kommande lektioner.
FRÅGOR PÅ LEKTION 1
1. Vad menas med ordet 'Islam'?
2. På vilka principer är Islams lära grundade?
3. Vad menas med ordet 'Allah'? och vilka skillnader kan observeras mellan detta namn och andra namn på Gud?
4. Varför sände Allah profeter?
5. Vilka kvalifikationer är nödvändiga för en profet? Varför är dessa nödvändiga?
6. Varför tror vi att Islam är en religion för alla tider och att Muhammed (fvmh) är den siste av profeterna?
7. Vad menas med en uppenbarelse?
8. Hur har Koranen kunnat bevarats i sitt originalform fram till idag?
9. Vad är huvudinnehållet i Koranen?
10.Vad säger Koranen om de föregående skrifterna?
11.0m en person vill bli Muslim, vad gör han då?
12. Skriv 'sent' eller 'falskt' till följande påståenden och när du anser det vara falskt, ange den rätta versionen.
a) Abu Talib var Muhammeds (S) farfar .........
b) Fatima binti Assad var Muhammeds (S) mor........
c) Khadija var den förste bland kvinnorna att tro på profetskapet .........
d) Muhammed (S) föddes i Hiras grotta ........
e) Muhammed (S) förklarade sitt profetskap vi 40 års ålder .........
f) Ängeln som bar med sig uppenbarelse kallades Gabriel .........
g) Ali var Dja'fars kusin .........
h) Hidjra kalendern räknas från Profeten Muhammeds (S) födsel ...
i) Abu Talib och Khadija dog i Medina
Lektion 2
2.1 USOOL (= Rötter)
De principiella lärorna om Islam kallas Usool-ud-Deen, religionens rotter.
Det finns fem:
1. Tawheed (Guds Enhet)
2. Adl (Guds Rättvisa)
3. Nubuwwat (Profetskapet)
4. Imamat (Ledarskapet efter Profeten)
5. Qiyamat (Domedagen)
Dessa grundsatser måste förstås av alla troende. I fundamentala trosfrågor uppmanar inte Islam till blind tro.
2.2 TAWHEED (Guds Enhet)
Tron på Guds enhet är den grundande stenen i Islam. Den styr den religiösa bon, utformar det sociala mönstret och ger mening till de moraliska koderna.
Kalimahs första mening d.v.s. 'Det finns ingen Gud utom Allah' vägleder Muslimen i religiösa frågor och socialt uppträdande.
Den första delen d.v.s. 'Det finns ingen Gud' talar om för en Muslim att varken sten eller träd, djur eller människor, sol eller månen eller stjärnorna skall dyrkas.
Den instruerar honom att avstå från all falskhet och alla idéer om natur, idol- eller människodyrkan. Ty dessa är alla skapelser, de flesta skapade av honom eller till hans nytta.
Han är nu redo att tro på den positive sanningen om en Gud. Därför adderas en andra del: det finns ingen Gud….'utom Allah'.
Meningen har både en negativ och en positiv aspekt. Båda är instrument för skapandet av tron att alla män är like. Ingen är överlägsen alltså är ingen underlägsen. Sålunda främjar tron på Guds enhet broderskapskänsla, jämlikhet och rättfärdighet - ett viktigt inslag i Islam.
Gud är En. Han har ingen början och inget slut. Han vet allt även våra osagda avsikter eller begär. Han har ingen partner, ingen rådgivare, ingen hjälpreda. Han har ingen son, ingen dotter, ingen fru.
Han bar ingen kropp och bar inget behov. Han blir inte förkroppsliga därför all förkroppsligandet kräver en kropp och en plats. Han kan inte bli sedd.
Hans attribut är inte annorlunda från Hans person. Sålunda är Han själv Kraft, Barmhärtig, Sanning, Rättvisa o.s.v.. Vidare detaljerad behandling av delta viktiga ämne kommer all ges i kommande lektioner.
2.3 ADL (Guds Rättvisa)
Detta förklaras i fyra olika etapper:
a) Alla värderingar är rationella. Gott respektive Ont har sina egna meriter och brister. Gud beordrar oss att göra gott därför att det i sin natur är gott; och förbjuder ont därför att det oumbärligen är dåligt.
b) Gud agerar aldrig mållöst. I Hans Visdom har han ett syfte och mönster, alla Hans handlingar är baserade på intelligenta avsikter även om vi inte vet avsikten.
c) Det är Allahs mönster att utföra alla nådehandligar som är relaterade till mänskligheten. Han hjälper Sina skapelser att komma närmare Hans tillgivenhet och lydnad samt underlättar deras moraliska rättelse.
Han återgäldar en god handling med god belöning och en ond handling med straff.
d)Våra handlingar är från vår kraft, vilja och avsikt. De är våra handlingar och kan inte tillskrivas Gud.
Sammanfattningen nedan ger en kortfattad men innehållsrik mening av Adl, Guds rättvisa.
"ADL" betyder:
Gud är Snäll, Nådig och Vis. De som gör gott kommer att belönas med gott och de som begår onda handlingar kommer att bli straffade. Gud tvingar ingen att begå några handlingar. Han har väglett mannen till den rätta vägen; och har mer än nog varnat mot det onda. Alla händelser som sker i denna värld följer ett mönster av orsak och effekt. Ingen ondska kan tillskrivas Gud.
Det är o övertygande att Han skulle straffa dygd och belöna elakhet. Likaledes är det o övertygande att Han tvingar mannen att göra gott eller begå onda handlingar; om så vore fallet skulle frågan om belöning eller vedergällning bli överflödig.
2.4 NUBUWWAT (Profetskapet)
Eftersom Allah är osynlig sänder Han profeter. Han uppträder inte Själv för att ge människorna Hans lagar. Han utnämner någon att representera Honom på Jorden.
Personen utnämnde är en människa, Allahs slav.
Ta en spegel som exempel. Den har en ljus sida för att ta emot ljus och en annan sida för att reflektera det; så en profet har den högsta spirituella renheten som gör det möjligt för honom att ta emot gudomliga budskap, han har också en mänsklig kropp för att kunna sprida budskapet till medmänniskorna.
Profeten bär med sig lagar, som skulle bevara i vårt samhälle. Inga lagar kan vara fria från orättvisa förutom de givna av Allah, Skaparen, Själv.
Islam säger att alla profeter som sändes till olika folk i olika delar av världen predikade med samma grundtro. Grundtron var att "Det finns bara En Gud". Människor vägleddes till att tro på en Gud; att tro på jämlikhet, rättfärdighet och rättvisa bland män samt att följa de gudomliga lagarna medförda av deras profet.
Islam lär ut att alla profeter var ofelbara och fria från synder.
Allah vill att mänskligheten alltid skall tro på Hans sändebud. Om sändebuden, som är profeter, var syndiga likt andra människor skulle det bli extremt svårt eller snarare sagt omöjligt att urskilja när de talade sanning eller ljög. Det skulle vara svårt att avgöra vilka av handlingarna man skulle följa eller förkasta.
Profeterna gavs mirakel som kreditbrev.
Mirakel är inte omöjliga prestationer, men samtidigt är de drivna utan synlig orsak, instrument, apparatur, medicin eller övning. Mirakel drivs endast med Allahs tillåtelse.
T.ex. att bota en blind eller spetälska behöver inte vara omöjligt. Men Jesus (AS) botade dem, enligt Koranen, utan medicin. Detta var ett mirakel som Allah beviljade honom. Likaledes beviljades Muhammed (fvmh) otaliga mirakel. Hans största levande mirakel är Koranen.
Syftet med profetskapet kan summeras i två grupper:
Första, att vägleda mänskligheten att fullborda plikterna till Allah och sålunda komma närmare Honom;
Andra, att vägleda mot mänsklighetsplikterna och sålunda upprätta fred och lycka på Jorden.
2.5 IMAMAT (Ledarskap eller Vägledning efter Profeten)
Islam lär ut att de tolv ledare som efterföljde Islams Profet, Muhammed (fvmh), var renhetens och förträfflighetens män. Likaså var de fria från synder och ofelbara. De var inte profeter, ty Muhammed (fvmh) var den siste av profeterna. De kallades Imamer.
Imam ar en efterträdare till profeterna och har ratten till absolut befälet över Muslimerna i alla religiösa och världsliga affärer.
Dock måste anmärkas att Imamens lagstadgade fullmakt tilldelas honom som efterträdare till Profeten. Detta betyder att en Imam inte ändrar Koranens befallningar eller religions-begrepp. Han är Trons försvarare. Han arbetar, efter Profeten för att bevara, och inte att ändra det. Imamen utpekades av Allah genom Profet Muhammed (fvmh).
En Imam kan inte väljas genom en folkröstning. Ty, inte ens om tusen blinda röstade på en blind ledare skulle få honom att se. Likaledes kan inte syndare välja en ofelbar man. Allah gör valet Själv.
Islams Profet utpekade Ali, Abu Talibs son, som hans efterträdare. Därför är Ali den förste Imamen. Det fanns totalt tolv Imamer, efterträdande varandra. Det gudomliga utpekandet utfördes genom att varje föregående Imam utpekade sin efterträdare.
De tolv Imamerna är:
Ali, Abu Talibs son.
Hasan, Alis son.
Hussein, Alis son.
Ali, Husseins son (Zainul Abeeden).
Muhammad, Husseins son-son(al-Baqir)
Dja`fer, Muhammads son (as -Sadiq).
Musa, Dja'fers son (al-Kadhim).
Ali, Musas son (ar-Redha)
Muhammad, Alis son (at-Taqi).
10.Ali, Muhammads son (an-Naqi).
11.Hasan, Alis son (al-Askari).
12. Muhammad, Hasans son (al-Mahdi).
Dessa tolv Imamer efterträdde varandra och arbetade, under en period av tre sekel efter Profetens död, outtröttligt för att bevara och sprida sanna Islam samt att rädda budskapet från all orenhet som försökte krypa in.
Den tolfte Imamen fördoldes. Han kommer att återuppträda när Allah befaller honom. Detaljer om Imamerna och om fördoldheten kommer att förklaras följande lektioner.
2.6 QIYAMAT (Domedagen)
Islam lär ut att det kommer en räkenskapens dag då Allah kommer att återuppliva alla människor så att han/hon kan svara för hans/hennes tro och handlingar.
För de med sann tro och goda gärningar kommer en belöning att ges i form av evig lycka och belåtenhet. För människor med fel tro och onda handlingar kommer ett straff och vedergällning ges. Det kommer att vara en dag av gudomlig Nåd där många med sann tro men fel handlingar kommer att förlåtas av Allah. Denna Nådehandling är Allahs barmhärtighet.
Nödvändigheten av Qiyamat är lätt att förstå.
Allas lagar är inte otillräckliga som de, av mänskligheten, grundade. T.ex. en tjuv som på natten bryter sig in i ett tomt hus i en avlägsen by för att stjäla. Han vet att det inte finns någon representant från staten i närheten. Han känner sig helt säker från att bli upptäckt. Finns det någon statslag som kan hindra honom från att begå brottet? Svaret är självklart "Nej".
Islam säger:
"Det finns en Gud Som vet allt. Han är Rättvis och vill att vi skall vara rättvisa och dygdiga."
Vi är ansvariga för våra egna handlingar och vi skall stå till svars för våra gärningar inför Honom på Qiyamat-dagen (Domedagen).
Om en person tror på Qiyamat, då och endast då kommer han avstå från att synda och göra orätt. Om du är observant kommer du att finna att Qiyamat är det rationella resultatet av förut nämnda röttema (Kapitel 2.1-2.5):
1. Allah är En, Allestädes Närvarande, Allsmäktig, Uppmärksam.
2. Han är Rättvis.
3. Han sände profeterna för att varna och vägleda oss.
4. Han beordrade Imamerna att fortsätta och bevara Profetens lära.
5. Så att vi, på Domedagen, kan återuppstå för att erhålla Hans Glädje och Nåd.
FRÅGOR PÅ LEKTION 2
1. Vad menas med Usool ud Deen?
2. Namnge Usool med dess Svenska ekvivalens.
3. Vad är Islams grundsten?
4. Vad vägleder en Muslim i religiösa frågor och socialt uppträdande?
5. Hur många aspekter finns det i Kalimah och vad skapar det hos en troende?
6. Beskriv Gudsbegreppet i Islam.
7. Skiljer sig Guds attribut från Hans person?
8. I hur många steg kan Adl förklaras?
9. Skriv en kort kommentar om varje steg.
10. Vad kan inte tillskrivas Allah?
11. Vad är obegripligt om Honom?
12. Vem är en Profet?
13. Vad lärde Profeterna ut?
14. Är Profeterna syndiga?
15. Om inte, varför?
16. Vad är ett mirakel?
17. Ge exempel på Profeters mirakel.
18. Vad är skillnaden mellan en Profet och en Imam?
19. Vem utpekar Imamerna?
20. Hur många Imamer finns det efter Profet Muhammed (fvmh)''
21. Namnge Imamerna.
22. Var är den tolfte Imamen?
23. Vad är Qiyamat?
