OM ISLAM
Hijrah och den islamiska kalendern
Den islamiska kalendern som bestämmer de olika festdagarna och högtiderna, är en ren månkalender, dvs året består av tolv månmånader på 29 eller 30 dagar. Nymånaden när nymånen är synlig. Det innebär att det islamiska året inte bundet till årstiderna. Dessa längd är 354 eller 355 dagar. Det innebär att månåret är 11 dagar kortare än solåret. Månåret används bara för att bestämma gudtjänståret, så som Hajj och fastan.
Denna tideräkning antogs på Imam Alîs förslag. Utgångspunkten för tideräkningen är det år då Muhammad företog sin hijjrah, sin emigration till Madînah (Medina), dvs året 622 i den gregorianska kalender. Det islamiska året kallas därför hijjrah-år. Det går 300 gregorianska år på 309 hijjrah-år.
De tolv månaderna är: muharram, safar, rabi'ul awwal, rabi'ul âkhir, jumada l-ûlâ, jumada l-âkhirah, rajab, sha'bân, ramadân, shawwâl, dhul qa'dah, dhul hijjah.
Islamiska helgdagar
Fredagen är en helg dag. Detta beror på den samlingsbönen, salât al jumu'ah, som har en speciell och religiös och social betydelse för muslimerna. Det är obligatorisk vid en av de utvalda imamernas närvaro, för varje manlig att iaktta fredagens samlingsbön. Salât jumu'ah utförs fredagsbönen i moskéer och föregås av en predikan av khatîb (predikant) eller imam (bönsledare), som senare leder bönen.
I islam finns det några högtider;
Aid al-fitr 1 shawwâl
Aid al-adhâ 10 dhul hijjah
Aid al-ghadîr
Hijjrah nyttår 1 muharram
âshûrâ´ 10 muharram
Maulid al-nabî 12 eller 17 rabi' l awwal
Lailat al-qadr ,Lailat al-isrâ´wa-l mi'râj
Av: Abdul Razak / Lund
© Kultur Muslimska Biblioteket